I en plot twist som inte ens den mest cyniska kriminalserien skulle vaga skriva, tillbringar Andy Burnham sina sista timmar med att forhandla om vilka barnvaldtacktare och allvarliga sexbrottslingar som ska forskonas fran regeringens tidiga frigivningsprogram - for, du vet, det finns bara sa mycket plats i fangelsefastigheten innan allt kollapsar som ett korthus i en orkan.

Regeringens ministrar har ett tight 24-timmarsfonster for att rakna ut vilka brottslingar som kan slappas tidigt for att frigora celler, med varje undantag vagt mot den dyster utsikten att det kriminalrattsliga systemet vacklar. Premiarministern, i sin andra vecka pa jobbet, bromsade klokt nog planerna pa att frigora tusentals mordare, valdtaktsman och sexbrottslingar i september - ett drag som var tankt att latta den kritiska overbelaggningen men istallet utloste en moralpanik och en schemakrock med Kemi Badenoch i underhuset.

Burnham ar orubblig i att halla barnvaldtacktare och andra allvarliga sexuella overgrepp bakom las, sarskilt efter att brottsofferrepresentanter och stodtjanster protesterade och varnade for att utan skyddsatgarder skulle offer for overgrepp lamnas i sticket. En oversyn av programmet vantas vara klar senast i slutet av mandagen, vilket ger Fangelsemyndigheten precis tillrackligt med tid att forbereda sig for det oundvikliga kaoset.

Men har ligger kruxet: om ingenting forandras kommer fangelserna att ta slut pa plats snabbare an en lagenhet i London vid hyresdags. Och om vissa brottslingar undantas kan du vara saker pa att det blir en ko av andra som kraver samma behandling. Den tidigare justitieministern, David Lammy, som satte allt detta i rullning med den lag som mojliggjorde frigivningarna, varnade tidigare for att utan den skulle fangelser i England och Wales vara fulla i november. Hans eftertradare, Alex Norris, utsedd av Burnham den 20 juli, sitter nu med svartingen.

Det tidiga frigivningsprogrammet - komplett med en blankande ny utokning av elektronisk overvakning - vantas fortfarande lanseras i host med en forsta omgang pa cirka 700 brottslingar, trots att overvakningstjanstemanna forutspar att det blir en enda rora. En regeringskalla uttryckte det rakt pa sak: "Om vi inte vidtar atgarder kommer vi att ta slut pa plats - det ar inte hallbart alls."

Samtidigt ar familjen till PC Andrew Harper inte direkt nojda, med hans mamma, Debbie Adlam, som kallar den potentiella tidiga frigivningen av tva av hennes sons mordare, Jessie Cole och Albert Bowers, for "annu ett svek." Nya strafflagar, antagna under Keir Starmers regering, var tankta att avvarja overbelaggningskrisen som ministrar havdat skulle kunna frysa rattssystemet. Brottsofferfore sprader oro for att hoga fangeantal kommer att begransa hur manga allvarliga brottslingar som kan undantas - ett riktigt Sofies val.

Jess Phillips, tidigare minister for skydd av utsatta och en hogrostad kritiker, tycker att undantag ar ett steg i ratt riktning men insisterar pa att det maste bli "en hel systemforandring i hur offer och risk hanteras nar straffoversynen gar framat," med inblandning av brottsofferorgan, overvakningstjanstemanna och polis. Enligt strafflagen 2026, som antogs i januari, blir allvarliga brottslingar berattigade till frigivning efter halva strafftiden istallet for tva tredjedelar, och de med mindre brott kan friges efter en tredjedel istallet for 40%. Lagen begransar ocksa korta fangelsestraff och ersatter dem med skyddstillsyn och samhallsjanst - vilket kritiker sager kommer att belasta en redan overbelastad overvakningstjanst.

Phillips argumenterar for att varje oversyn maste ga bortom bara tidig frigivning till presumtionen mot korta straff. "Undantag ar en omedelbar sakerhetskris, men verkligt djupgående arbete for att gora situationen battre for alltid och baserat pa risk och rehabilitering maste goras," sade hon. Claire Waxman, brottsofferombud for England och Wales, traffade Norris pa onsdagen och sade till Telegraph att hon ar "forsiktigt mer hoppfull" om framsteg, aven om hon valkomnade hans erkannande att brottsoffer hade svikits.

Men fangelsereformgrupper och regeringstjanstemanna ar forbannade over Burnhams beslut att pausa de