Du vet det där läskiga enögda monstret från grekisk mytologi? Det visar sig att vi alla är släkt med det – åtminstone evolutionärt. Forskare från Lunds universitet och University of Sussex har föreslagit att den tidigaste ryggradsdjursförfadern var en liten, maskliknande varelse med ett enda öga på toppen av huvudet, som levde i havet för nästan 600 miljoner år sedan.\n\nEnligt studien inträffade detta cyklopliknande stadium efter att varelsen övergav sin aktiva livsstil för en stillasittande, filtrerande som en soffpotatis. Eftersom den inte längre behövde jaga middag försvann dess parade ögon gradvis, och bara en central ljuskänslig fläck blev kvar. Den fläcken utvecklades så småningom till ett primitivt medianöga, som förmodligen bara hjälpte till att skilja dag från natt och upp från ner – praktiskt när man sitter fast på en plats.\n\nMen sedan började dess ättlingar röra på sig igen, och evolutionen fick MacGyvra ihop ett nytt synsystem. Forskarna hävdar att delar av det medianögat återanvändes för att bilda de parade ögon som ryggradsdjur har idag. Det förklarar varför våra ögon är så annorlunda kopplade jämfört med insekters eller bläckfiskars: våra näthinnor utvecklades från hjärnvävnad, inte hud. "Nu förstår vi äntligen varför ryggradsdjurens ögon skiljer sig så radikalt", säger Dan-E Nilsson, professor emeritus vid Lunds universitet, i vad som kan vara århundradets underdrift.\n\nOch det mest häpnadsväckande? Det urgamla medianögat försvann aldrig helt. Dess evolutionära rester finns fortfarande kvar som tallkottkörteln, ett ärtsort organ i hjärnan som producerar melatonin och reglerar sömncykeln. Så nästa gång du ligger vaken klockan 03 på natten kan du skylla på din avlägsna cyklopförfader. "Det är häpnadsväckande att vår tallkottkörtels förmåga att reglera sömnen efter ljus härstammar från ett cyklopiskt medianöga hos en avlägsen förfader för 600 miljoner år sedan", tillägger Nilsson. Jajamensan.