Att gå upp i vikt som vuxen ökar risken för cancer med upp till fem gånger, enligt forskning som omfattar över 600 000 patienter. För din kropp håller tydligen en livslång poängräkning över varje extra kilo, och den är inte förlåtande.
Fetma kan orsaka 13 olika cancerformer och tros vara kopplad till ytterligare åtta. Men mindre är känt om effekten på cancerrisken av hur mycket vikt som läggs på – och när i livet den läggs på. För att ta reda på det analyserade forskare vid Lunds universitet i Sverige vikt- och cancerincidensdata från över 600 000 män och kvinnor och fann att det inte fanns någon säker ålder att bli tyngre.
Studien, som presenterades vid European Congress on Obesity i Istanbul, mätte vikten på över 250 000 män och knappt 380 000 kvinnor i genomsnitt fyra gånger mellan 17 och 60 års ålder. Den följde också deras cancerdiagnoser fram till 2023.
Författarna fann att ökad cancerrisk – både totalt och för många specifika cancertyper – var associerad med högre startvikt i tidig vuxenålder samt viktökning under vuxenlivet. Anton Nilsson, huvudförfattare och docent vid Lund, sade: ”Ju högre startvikt och ju större viktökning, desto högre tenderade cancerrisken att vara.”
Män som blev feta före 30 års ålder hade fem gånger högre risk för levercancer, dubbel risk för bukspottkörtelcancer och njurcancer, och 58 % ökad risk för tjocktarmscancer jämfört med de som förblev smala. Kvinnor som utvecklade fetma före 30 års ålder hade fyra och en halv gånger ökad risk för endometriecancer, 67 % högre risk för bukspottkörtelcancer, dubbel risk för njurcancer och 76 % ökad risk för meningiom jämfört med de som aldrig blev feta.
För dem som gick upp i vikt senare i livet fanns könsskillnader. För kvinnor var viktökning efter 30 års ålder starkt associerad med ökade relativa risker för endometriecancer, postmenopausal bröstcancer och meningiom – cancerformer där könshormoner anses vara en primär orsaksfaktor. Tjocktarmscancer var också starkt kopplad till kvinnors viktförändringar.
Bland män var sambanden med fetmarelaterade cancerformer istället starkare för viktökningar under 45 års ålder, tydligast för matstrups- och levercancer. Nilsson sade att detta ”kanske beror på att tidigare viktökning ger mer tid för biologiska processer som inflammation och förhöjda insulinnivåer att verka på känsliga vävnader”.
De som gick upp mest i vikt (i genomsnitt 32 kg) var 7 % mer benägna att utveckla cancer än de som gick upp minst – i genomsnitt 8 kg. Män som gick upp mest i vikt var nästan tre gånger mer benägna att utveckla levercancer och mer än dubbelt så benägna att utveckla matstrupscancer jämfört med de som gick upp minst. De hade också tre gånger risken för hypofystumörer och en mer än 50 % ökad risk för njurcellscancer, ventrikelcardia och tjocktarmscancer.
Kvinnor som gick upp mest i vikt hade nästan fyra gånger risken för endometriecancer och dubbel risk för hypofystumörer samt en signifikant högre risk för njurcellscancer (91 %), postmenopausal bröstcancer (42 %), meningiom (32 %) och tjocktarmscancer (31 %).
Även de som gick upp mindre mängder vikt hade fortfarande en högre risk att utveckla cancer, fann studien, vilket understryker behovet av att hålla bort övervikt. ”Medan våra resultat inte talar för några specifika interventioner eller beteenden, belyser de vikten av att bibehålla en stabil, hälsosam vikt under hela vuxenlivet,” tillade Nilsson.
Som svar på resultaten sade Megan Winter från Cancer Research UK: ”Övervikt och fetma är den näst största orsaken till cancer i Storbritannien. Regeringen borde göra mer för att hjälpa människor att lättare hålla sig smalare. Ytterligare åtgärder för att begränsa reklam och marknadsföring av skräpmat, införa obligatorisk rapportering om försäljning av hälsosam mat och göra näringsrik mat mer tillgänglig för alla skulle kunna hjälpa.”