I en nyhet som inte förvånar någon som har haft ögonen öppna, slår NHS-läkare larm om en kraftig ökning av barn – vissa så unga som sex år – som söker akutvård i England mitt i en psykisk kris.

Antalet sex- till sjuttonåringar som anländer i betydande nöd, vare sig det gäller självskada, ätstörningar eller bara rena känslomässiga sammanbrott, har ökat med 36 procent mellan 2019 och 2025, enligt en analys från Royal College of Paediatrics and Child Health (RCPCH). Och eftersom NHS inte är något annat än konsekvent, fick en del av dessa barn vänta i över tolv timmar innan de togs emot.

Kollegiet noterar, med den typ av underdrift som bara ett medicinskt organ kan åstadkomma, att akutmottagningar "inte är den bästa platsen" för dessa barn. Men på grund av brist på samhällsstöd har de ofta ingen annanstans att ta vägen. Regeringen, i ett drag som inte chockerar någon, säger att man "ser över hur man kan förbättra tjänsterna" och kommer att "presentera planer snart".

Här är siffrorna, för vi gillar siffror: Analysen, baserad på uppgifter från Freedom of Information från NHS England, fann 75 491 akutbesök av barn och unga för psykiska besvär under 2025. Det är en ökning från 55 525 år 2019, med några av de största ökningarna bland sex- till nioåringar. För kontext: totala akutbesök ökade med drygt 8 procent under samma period – så den psykiska ökningen överstiger det allmänna kaoset med en faktor fyra.

Läkare beskriver fall där barn tas in av familjer, vårdare och till och med polis. En del barn i känslomässig kris blir aggressiva eller uppvisar utmanande beteende – för ingenting säger "jag behöver hjälp" som ett utbrott i ett lysrörsbelyst akutrum.

Mer än 6 200 av dessa besök – cirka 8 procent – innebar väntetider på över tolv timmar. Det är en halv dag av ett barn sittande på akuten, förmodligen stirrande på affischer om handtvätt och undrande om någon någonsin kommer att hjälpa dem.

Dr. Sam Jones, RCPCH:s ansvarig för psykisk hälsa, uttrycker det rakt på sak: "Bakom var och en av dessa siffror finns ett barn eller en ung person i nöd och en familj som inte visste vart de skulle vända sig." Hon tillägger att akutmottagningar är ett viktigt skyddsnät men "var aldrig designade för att vara en plats där barn i psykisk kris väntar i dagar i taget." Hennes diagnos: "Detta är en nationell kris som bara kommer att bli värre utan omedelbara åtgärder."

Hon efterlyser större investeringar i barns psykiatriska vård och bättre utbildning för personal inom hälsa, socialtjänst och utbildning.

Dr. Mark Buchanan, från Royal College of Emergency Medicine, konstaterar att dessa barn hamnar på akuten "som standard", vilket är ungefär så starkt stöd för psykiatriska systemet som man kan få höra.

Gemma Byrne, från välgörenhetsorganisationen Mind, tillägger: "Akuten kan vara en skrämmande miljö för alla i psykisk kris, än mindre ett barn. Att tvinga dem att tillbringa mer än tolv timmar där är helt enkelt oacceptabelt." Hon påpekar att många psykiatriska tjänster bara kliver in när unga anses "tillräckligt sjuka" för att kvalificera sig – ett system som uppenbarligen inte fungerar. Hennes förslag: utöka nätverket av "young future hubs", som erbjuder en一站式的 stöd som täcker psykisk hälsa, anställning, idrott och volontärarbete.

Regeringen planerar att publicera en ny strategi för psykisk hälsa senare i sommar. Under tiden insisterar en talesperson för Department of Health and Social Care på att förbättringar redan pågår, med investeringar i psykiatriska team för skolor och mer än 150 nya samhällscenter på platser som banker och bibliotek. "Inget barn ska behöva nå krispunkt innan de får det stöd de behöver," tillade han, förmodligen med rakt ansikte.

Claire Evans, från barnpsykiatriska välgörenhetsorganisationen Anna Freud, kallar siffrorna "djupt oroande" och uppmanar den nya strategin att sätta barn i centrum. Hon vill skapa "förutsättningar för livslång positiv psykisk hälsa" och påskynda investeringar i tillgängliga, samhällsbaserade tjänster.