Forskare i Sverige har knäckt koden för att odla insulinproducerande celler från mänskliga stamceller på ett mer tillförlitligt sätt, vilket är goda nyheter för alla med typ 1-diabetes och, förmodligen, för mössen som fick agera försökskaniner. Studien, publicerad i Stem Cell Reports, visar att dessa labbodlade celler kan kontrollera blodsockret i tester och till och med vända diabetes hos möss – en bedrift som låter imponerande tills man kommer ihåg att möss har botats från i stort sett allt.
Typ 1-diabetes uppstår när immunförsvaret får ett utbrott och förstör bukspottkörtelns insulinproducerande celler, vilket gör kroppen oförmögen att ta upp glukos från blodomloppet. Att ersätta dessa celler har länge varit drömmen, men tidigare försök att odla dem från stamceller var ungefär lika pålitliga som en väderprognos.
”Vi har utvecklat en metod som på ett tillförlitligt sätt producerar högkvalitativa insulinproducerande celler från flera mänskliga stamcellslinjer”, säger Per-Olof Berggren, professor vid Karolinska Institutet och medförfattare till studien. ”Detta öppnar möjligheter för framtida patientspecifika cellterapier, vilket kan minska immunavstötning.” Med andra ord har de lyckats få stamceller att skärpa sig.
Den nya metoden innebär att cellerna får bilda naturliga tredimensionella kluster, vilket minskade antalet oönskade celltyper och förbättrade deras svar på glukos. När de transplanterades till diabetiska möss – specifikt i ögats främre kammare, för varför inte låta dem se vad som händer? – återställde cellerna gradvis djurens förmåga att reglera blodsockret under flera månader.
”Vi observerade att cellerna gradvis mognade efter transplantationen och behöll sin förmåga att reglera blodsockret under flera månader, vilket visar deras potential för framtida behandlingar”, förklarar Berggren. Placeringen i ögat är inte bara för syns skull; den gör det möjligt för forskare att övervaka cellutvecklingen på ett minimalt invasivt sätt, vilket på forskarspråk betyder ”vi kan kika utan att skära upp dem.”
Studien, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och KTH, finansierades av en lång rad organisationer, inklusive Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Novo Nordisk Fonden och Europeiska forskningsrådet. Vissa forskare har också kopplingar till företag som Spiber Technologies AB och Biocrine AB, för vetenskap drivs inte av goda avsikter ensamma.
”Detta skulle kunna lösa flera av de problem som tidigare har hindrat utvecklingen av stamcellsbaserade behandlingar för typ 1-diabetes”, säger Fredrik Lanner, siste författare på artikeln. ”Med detta som grund kommer vi att arbeta mot klinisk translation med målet att behandla typ 1-diabetes.” Så, människor härnäst? Mössen hoppas förmodligen på det.