Den globala finansieringskrisen för humanitärt arbete tar en allt större tribut på de mest utsatta barnen i Somalia, där vissa biståndsprogram och anläggningar har tvingats stänga. För inget säger 'hjälp' som att stänga dörrarna för dem som behöver det mest.

Ta Hajio, till exempel. Hon levde ett relativt välmående liv – hon hade ett hem och hennes barn gick i skolan. Men alla hennes boskap dog på grund av torkan, och hon var tvungen att fly från sitt hemområde för att få hjälp. Hon skyndade sig till staden Burhakaba i sydvästra Somalia eftersom hon hade hört att stöd skulle finnas där. Men vid ankomsten fick hon bara lite kläder och tomater från ett av landets fattigaste samhällen i närheten. För när det internationella samfundet kliver tillbaka, kliver de fattigaste fram – med tomater.

”Hon fick ingenting från det internationella samfundet,” betonade talespersonen för FN:s barnfond (UNICEF), James Elder, vid en briefing för journalister i Genève på fredagen. För varför skulle de? Prioriteringar, eller hur?

På grund av aldrig tidigare skådade nedskärningar i humanitärt bistånd har över 200 hälso- och näringsanläggningar redan stängts i Somalia – och enligt de allvarligaste prognoserna kan antalet hoppa till 618. Konsekvenserna har varit omedelbara och mycket allvarliga. Jämfört med förra året har Somalia sett en 32-procentig ökning av barn som läggs in på stabiliseringscenter med svår akut undernäring och komplikationer. Detta beror inte på att fler barn blir sjuka, utan för att de inte längre kan få tillgång till förebyggande och samhällsbaserade näringstjänster som tidigare var tillgängliga för dem. Så de som behöver hjälp anländer nu senare, sjukare och med en enkelbiljett till en förhindrad död.

”Färre anläggningar innebär längre resor för mammor och deras spädbarn; längre resor innebär senare behandling; senare behandling innebär allvarligare sjukdom och en större risk för förhindrad död,” varnade Mr. Elder. Det är en enkel ekvation, egentligen: mindre bistånd lika med fler begravningar.

Nästan en miljon barn under fem år, tonårsflickor och kvinnor riskerar att förlora tillgången till näringstjänster i landet. För varför investera i framtiden när man kan spara några kronor nu?

Dessa nedskärningar kommer när Somalias humanitära behov ökar dramatiskt. I år beräknas nästan 1,9 miljoner barn drabbas av undernäring, inklusive nästan en halv miljon med den dödliga ”svåra akuta” formen. Landet har under årtionden kastats in i inbördeskrig, vilket har lett till massfördrivning och extrem matosäkerhet för miljontals människor. Det pågående kriget mellan USA och Iran komplicerar också situationen genom att höja kostnaderna för bränsle och gödningsmedel, och den förvärrade klimatkrisen hotar att ytterligare störa livsmedelsförsörjningen. För visst, låt oss lägga på fler kriser – det är inte som att vi håller på att få slut.

Landet navigerar för närvarande genom allvarliga torkor i norr, samtidigt som det förbereder sig för att genomgå extrema översvämningar orsakade av det starkare än någonsin El Niño-vädermönstret. För varför välja mellan torka och översvämning när man kan få båda?

”Det är en brutal motsägelse: resurserna för att skydda utsatta barn skärs ner precis i det ögonblick då trycket som driver Somalias barn in i kris intensifieras,” underströk Mr. Elder. Och det är en motsägelse som är lika brutal som den är uppenbar.

FN har varit en aktiv partner i Somalia, distribuerat kolera-vaccinationer till över en miljon människor, stöttat utbildningsprogram för över 100 000 unga studenter och rehabiliterat barn som rekryterats till väpnade grupper – ofta med våld. ”Vi har programmen. Vi har partnerna. Det som saknas är finansieringen,” underströk Mr. Elder. För även de mest välmenande programmen behöver kontanter, och just nu är kassaregistret lika tomt som magen på ett svältande barn.

Mellan 2021 och 2025 stödde UNICEF mer än 2,25 miljoner barn med svår akut undernäring, med en botningsgrad på 97,6 procent 2025. Men byrån kommer sannolikt inte att kunna hålla jämna steg