Natos generalsekreterare Mark Rutte har levererat en vänlig påminnelse om att vara med i en militärallians innebär att man faktiskt ska bidra till det kollektiva försvaret. I ett tal tillsammans med Sveriges statsminister Ulf Kristersson noterade Rutte att Natos utgifter för Ukraina "inte är jämnt fördelade" – med en "begränsad" grupp länder (Sverige, Kanada, Tyskland, Nederländerna, Danmark) som gör grovjobbet, medan många andra tydligen bara följer med för resans skull.

Kristersson, som tydligen tröttnat på att Sverige är den tredje största givaren medan andra applåderar från sidlinjen, sa: "Vi måste vara långsiktiga och fasta i vårt stöd. Så jag skulle verkligen vilja att fler länder som talar så extremt väl om Ukraina också lägger pengarna där munnen är." En nyhet, verkligen.

I Ungern har den nya regeringen under Péter Magyar lagt fram ett konstitutionellt tillägg som skulle begränsa premiärministrar till maximalt åtta år i ämbetet – vilket i praktiken hindrar Viktor Orbán, som har suttit vid makten i 20 år över fem mandatperioder, från att någonsin återvända. Förslaget, som lämnades in drygt en vecka efter att den nya regeringen tillträdde, markerar det första steget i att riva upp den konstitution som Orbán och hans parti Fidesz skrev om mer än ett dussin gånger för att skapa vad de stolt kallade en "petriskål för illiberalism". Tillägget gäller retroaktivt från 1990, vilket innebär att Orbáns 20-åriga mandat bekvämt diskvalificerar honom. Analytiker påpekar dock att en framtida ledare med supermajoritet helt enkelt kan ändra tillägget, eftersom demokrati är en process, inte en slutdestination.

Samtidigt har Estland kallat upp Rysslands högsta diplomat i Tallinn för att protestera mot vad man kallade en "fortsatt desinformationskampanj" mot de baltiska staterna. Utrikesminister Margus Tsahkna sa att Estland "upprepade gånger har betonat" att man inte har tillåtit sitt territorium eller luftrum att användas för attacker mot Ryssland, och tillade att "meddelanden som påstår motsatsen är ytterligare ett exempel på rysk propaganda som är falsk, och de vet det". Ministeriet noterade också att drönare som dyker upp i baltiskt luftrum är "en direkt konsekvens av Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina".

Polens utrikesminister Radosław Sikorski ekade känslan: "Det finns ingen acceptans för Rysslands hot mot våra allierade. Du har ingen rätt att falskt anklaga de baltiska staterna. Det är tydligt vem angriparen är och vem offret är."

I en relaterad utveckling meddelade Rysslands president Vladimir Putin att gemensamma kärnvapenövningar med Vitryssland hade "slutförts", även om han insisterade på att kärnvapen förblir en "sista utväg". För inget säger "sista utväg" som en gemensam kärnvapenövning med din närmaste auktoritära kompis.

Greklands försvarsminister Nikos Dendias kräver samtidigt att Ukraina ber "en stor ursäkt" efter att en ukrainsk sjödrönare fylld med sprängämnen hittades i en grotta på ön Lefkada. Dendias sa att det inte fanns "den minsta tvekan" om att drönaren var ukrainsk, och beskrev den som "extremt farlig". Han varnade för att om något kryssningsfartyg hade färdats från Venedig till östra Medelhavet på samma kurs, "hade fartyget sjunkit till botten av havet". Dendias betonade att även om greker förstår att försvara sitt hemland, är det "helt oacceptabelt" att "sätta oskyldiga människors liv på spel ... för att de tror att det tjänar deras strategiska planering".

EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius anklagade Kreml för att använda skrämseltaktik mot baltiska nationer för att testa deras engagemang för Ukraina. Han sa att Moskva "blir nervöst" och "radikaliseras i sina hybridattacker" när situationen vid frontlinjen förvärras. Putin, menade Kubilius, vill att baltiska medborgare "börjar tveka inför att fortsätta sitt stöd till Ukraina". Svaret, sa han, borde vara att fortsätta stödja Ukraina och öka försvarsutgifterna – även om han medgav att befintliga drönardetekteringssystem i Baltikum