Hunger utnyttjas alltmer som ett krigsvapen, med över 20 000 dokumenterade incidenter av "matrelaterat våld" under de senaste åtta åren, visar en ny analys – vilket återigen bevisar att internationella resolutioner är ungefär lika bindande som en artig uppmaning.

Attackerna inkluderar 1 261 anfall mot marknader som familjer använder för dagligvaror och 863 incidenter där matdistributionssystem attackerades och arbetare dödades. För inget säger "vi fördömer detta" som att ignorera det gång på gång.

Analysen tittade på perioden sedan FN:s resolution 2417 enhälligt fördömde avsiktlig svält av civila 2018. Den fann att svält alltmer används som vapen, med mattillgången rutinmässigt måltavla i Gaza, Sudan, Libanon och Haiti, bland andra – platser där begreppet "matsäkerhet" blivit en mörkt komisk oxymoron.

Data sammanställd av Insecurity Insight avslöjade 21 403 incidenter i 15 länder där matförråd avsiktligt attackerats sedan 2018, när FN:s säkerhetsråd enhälligt antog en resolution som fördömer olagligt nekande av humanitärt bistånd som krigstaktik. Forskare upptäckte 1 909 militära anfall mot jordbruksmark och ytterligare 563 mot vatteninfrastruktur som är avgörande för grödor, vilket påverkade matsäkerheten i över 42 länder och territorier.

Stater med flest registrerade incidenter är det ockuperade palestinska territoriet med 9 013 attacker, följt av Jemen – 1 863 incidenter – och Sudan, där mat attackerades i 1 605 anfall. En av de senaste attackerna i Sudan inträffade i tisdags när en drönare träffade en livlig marknad och dödade 28 personer. Vittnen sade att huvudmarknaden i staden Ghubaysh, Västkordofan, verkade ha avsiktligt attackerats av militären medan den var full av civila – förmodligen för att handla bröd ser för mycket ut som ett normalt liv.

Andra länder som dokumenterade upprepade attacker mot matförråd inkluderar Syrien, som såg 1 538 incidenter, många tillskrivna regerings- eller ryska militärstyrkor före Assad-regimens fall; och Mali, där 1 415 attacker registrerades när den styrande juntan kämpade för att behålla greppet om makten i det västafrikanska landet.

Forskningen, som publiceras på måndag för att sammanfalla med årsdagen av FN-resolutionen, beskriver en "markant ökning" av attacker mot marknader, jordbruksmark och matdistributionssystem. Giulia Contò, konflikt- och hungerförespråkare på Action Against Hunger, sade: "Svält i Gaza och Sudan har fångat globala rubriker under de senaste två åren, men de flesta konfliktorsakade hungern gör det aldrig. Den utspelar sig dagligen, med oupphörliga attacker mot de system som samhällen är beroende av för att överleva: boskap plundras, marknader bombas, hjälpkonvojer blockeras."

Forskare fann också att civila ofta attackerades när de försökte få tag på mat. Mellan oktober 2023 och slutet av 2025 dödades eller skadades över 10 300 personer när de försökte nå hjälp – vilket är ett särskilt dystert sätt att göra en tur till mataffären.

Christina Wille, chef på Insecurity Insight, uppmanade det internationella samfundet att implementera FN-resolutionen och sade att det hade ett ansvar "att agera mot överträdelser". Hon sade: "Det är inte så att resolution 2417 har misslyckats, utan att medlemsstaterna har misslyckats med att implementera den och visa politisk vilja att förhindra just de handlingar som det internationella samfundet påstår sig motsätta sig."

Wille sade att kvinnor drabbas oproportionerligt av vapenifieringen av hunger. "Kvinnor i synnerhet ställs inför några av de svåraste valen: otillförlitlig tillgång till mat kan innebära att de måste resa längre sträckor, vilket ökar riskerna för deras säkerhet i instabila sammanhang. Kvinnor som främst var vårdare tvingas bli familjeförsörjare, ofta samtidigt som de minskar sitt eget matintag för att prioritera familjemedlemmar. Utan tillräckligt med mat kan barn inte leka, lära sig eller växa, och konsekvenserna för deras utveckling kommer att vara livslånga."